Hittar du inte det du söker? Vi hjälper dig att hitta rätt! Kontakta oss här för offert
En färdigtapetserad fåtölj i orange och grått står på ett arbetsbord i en verkstad.

Därför är tapetsering av gamla möbler den ultimata nystarten

Många företag ser en nystart som synonym till oöppnade kartonger och helt nya inköp. Men ofta finns möjligheten till förändring redan i rummet, gömd under ett slitet tyg eller en daterad färg. Följ med in i verkstaden och se hur ett genomtänkt tygbyte gav nytt liv och en modern karaktär åt en uppsättning klassiska Arriba fåtöljer.

Att äga är att förvalta

Vi sitter ofta i möten med företag som planerar för en större omställning. Borden är täckta av färgprover, moodboards och stora visioner för framtiden. Men i skuggan av entusiasmen står ofta det nuvarande möblemanget – gedigna kvalitetsprodukter som en gång köptes in för stora summor, men som nu blivit som osynliga i rummet.

”De passar inte in längre.” Det är en mening som ofta markerar slutet för möbler som egentligen fungerar felfritt. Trots allt prat om hållbarhet sitter vi fast i idén att en nystart kräver oöppnade kartonger; att vi måste bära ut det gamla för att kunna bära in det nya.

Att förädla det man har är en radikal handling. Det handlar om att betrakta inredning som ett kapital att förvalta snarare än en förbrukningsvara som ständigt måste ersättas. Ofta är både hantverket och ergonomin intakt, det är bara själen som gått förlorad i en färg som kändes rätt då, men helt fel idag. Behovet av förnyelse är verkligt, men lösningen finns i hantverket och tapetseringen – ett sätt att nå visionen utan att behöva betala för kvaliteten en gång till.

En tapetserare syr i ett orange och grått randigt tyg vid en symaskin.
En nytapetserad sittdyna i orange och grått randigt tyg ligger på ett bord.

En förändring som känns i magen

Nyligen arbetade vi med ett företag som hade en uppsättning tekniskt felfria Arriba fåtöljer, men där tyget berättade en helt annan historia. De blå nyanserna krockade totalt med känslan man ville åt på det nya kontoret. I vanliga fall hade sådana hög kvalitet riskerat att bytas ut, men här valde kunden att se värdet i det som redan stod på golvet. De bestämde sig för att låta hantverket sköta nystarten.

Fåtöljerna flyttade därför in i vår egna verkstad. Under ledning av Sara Qvennerstedt och tapetsörerna på PTV påbörjades arbetet med att förvandla fåtöljerna till något som inte bara passade in, utan som faktiskt tillförde något nytt.

Fåtöljerna lämnade de gamla färgerna bakom sig för tre olika tyger ur serien BonBon från Ludvig Svensson. Genom att våga blanda mönstren hände något med hela rummet. Förvandlingen blev total; möblerna gick från att vara anonyma inventarier till att bli rummets självklara mittpunkt.

Detta var inte bara en vinst för miljön och plånboken – det handlade om stolthet. Fåtöljerna som för en tid sedan lämnade kontoret fick åter inta sin plats i rummet, men nu i en helt ny kostym, 6 fåtöljerna i tyget Taffy och 5 i typget Scoop.

Det är en speciell känsla att se något man redan äger bli så här bra; det skapar en historia och en sorts omtanke som man inte kan köpa sig till med nya möbler.

En blå fåtölj före och efter tapetsering med ett grönt vågmönstrat tyg.
Före och efter: Från blå nyans till ett av de tre mönstren i serien BonBon från Ludvig Svensson.
Möbeltapetseraren Sara arbetar koncentrerat vid sin symaskin med att klippa till  tyg i verkstaden.

5 frågor till tapetsören Sara

Vad var din första tanke när du såg fåtöljerna?
– Vi såg bara möjligheter, de flesta möbler går att rädda. Som tapetsörer är vi vana vid att ”se” den färdiga möbeln direkt när kunden väljer tyg. Det räcker med ett tygprov för att vi ska kunna föreställa oss hur slutresultatet kommer att bli.

Hur var det att jobba med BonBon-tyget?
– Vi hade inte använt tygerna från BonBon-serien förut, så det var en ny erfarenhet. Det gällde verkligen att ha tungan rätt i mun i och med att alla ränder skulle mönsterpassas!

Om vi tittar på själva hantverket – vad krävdes för att genomföra den här förvandlingen?
– I just det här fallet utgick vi från det gamla tyget som mall. Vi gick igenom hela stoppningen, bättrade på och bytte ut delar där det behövdes. Sedan klipptes alla delar ut för att sys ihop. Eftersom kunden valt ett randigt tyg gällde det att mönsterpassa sitsen och under dynan perfekt; den processen började egentligen redan vid klippbordet, långt innan vi satte oss vid symaskinen.

Vad är den största skillnaden rent hantverksmässigt nu när de är klara?
– Det är verkligen tyget som gör att möbeln poppar! Det blir något helt annat än om vi hade klätt den i en neutral grå färg. Just det här valet gör att fåtöljerna känns moderna och sticker ut på ett sätt som en vanlig grå färg aldrig riktigt gör.

Vad ska företag titta efter för att veta om deras gamla möbler är värda att satsa på?
– Alla möbler är värda en andra chans! Slänger du dem så går du miste om enorm möjlighet till något helt unikt.

Närbild på fåtöljer klädda i ett randigt tyg.

Se potentialen i en trött kontorsstol

Vi behöver alla bli bättre på att ställa den obekväma frågan: Vad är det vi faktiskt vill förändra? Är det funktionen det är fel på, eller följer vi bara normen som säger att en nystart kräver oöppnade kartonger?

Ofta förväxlar vi önskan om förnyelse med ett behov av nyinköp. Det är en djupt rotad reflex i vår linjära ekonomi – idén om att utveckling kräver utbyte snarare än förädling. Men när vi granskar våra möbler inser vi ofta att de är tekniskt felfria; de har bara slutat spegla vilka vi är just nu.

Om vi ser potentialen i det som redan står på våra kontor förändras vår syn på inredning. Det slutar handla om snabba trender och börjar handla om karaktär. Det handlar om att vårda hantverket och lita på att en bra möbel förtjänar både ett andra och ett tredje liv.

Nästa gång kontoret känns daterat, titta en extra gång på den där slitna fåtöljen. Potentialen finns där redan. Vi på Rekomo hjälper er gärna att locka fram den.