Tre kommuner som möblerade om synen på återbruk

Två procent. Så lite av de offentliga möbelinköpen i Sverige är återbruk, trots klimatmål, hållbarhetsstrategier och tillgång till färdiga ramavtal som ska göra valen enklare.

Resten? Nyproducerat. Jonas Åström på Rekomo beskriver det som ett glapp – mellan vilja och verklighet.

– Det finns ett stort gap mellan ambition och handling. Trots ambitiösa klimatmål väljer offentliga aktörer nästan uteslutande nyproduktion när man köper in möbler till kontoret. Men det märks att det är ett skifte på gång. Vi kommer allt oftare i kontakt med beställare som kommit mycket långt i sin satsning på återbruk.

För samtidigt finns det verksamheter i offentlig sektor som visar hur det faktiskt kan göras – i praktiken. Vallentuna, Karlstad och Fyrbodal är tre inspirerande exempel.

Två procent som skaver

Statistik från Adda, som samordnar inköpsavtal för kommuner och regioner, visar att kontorsinredning köps för miljardbelopp varje år.

Men bara omkring 35 miljoner kronor – knappt 2 procent – läggs på återbrukade möbler.

Förutsättningarna finns alltså redan:

• Upphandlade leverantörer
• Färdiga processer
• Klimatbesparingar redo att realiseras

Ändå dominerar nyproduktionen. Men undantagen blir allt fler.

Vallentuna: kommunhuset flyttade till Gamla Tellus Maskinhall

I Vallentuna blev ett nytt kommunhus inte början på något nytt – utan en fortsättning. När projektet beskrivs är det tydligt att ambitionen sattes tidigt: så mycket som möjligt skulle följa med i flytten.

Resultatet blev en inredning med historia. Bland annat 80-talsstolar av modellen Gärsnäs Riksdagen – samma typ som en gång stod i FN-skrapan – fick nytt liv i de nya lokalerna.

En del möbler behövde rustas upp, vilket togs om hand i Rekomos tapetserarverkstad. Det som saknades köptes in begagnat.

Trots mixen av årtionden och tillverkare hölls en röd tråd. Skandinavisk design. Naturnära färger. Funktionella material.

När vi pratar med Mimmi Carne, chefskoordinator på Vallentuna kommun, återkommer hon till vikten av framförhållning.

– Det måste finnas en vilja att prioritera återbruk högst och man måste planera i tid – det är grunden. Det är också viktigt att skapa en förståelse i verksamheten för varför man väljer återbruk, för de stora miljömässiga och ekonomiska vinster som finns att göra.

Karlstad: bygger ny skola

I Karlstad är projektet fortfarande på ritbordet – men återbruket är redan i full gång.

Vallargärdets skola, som ska rymma cirka 175 elever från förskoleklass till årskurs 6, står klar först hösten 2026. Men möbelinköpen har börjat långt tidigare.

Susanne Ring, verksamhetsutvecklare på barn- och ungdomsförvaltningen, beskriver återbruk som en självklar utgångspunkt snarare än ett alternativ.

– Sedan ett par år tillbaka väljer vi återbruk så ofta vi bara kan. Varför skapa det som redan finns? Det kräver lite extra planering och samordning, men det är en viktig insats för miljön. Dessutom är det relevant eftersom vi faktiskt jobbar med medborgarnas pengar.

Färgvalen till skolan är noggrant genomtänkta. Rostrött. Gult. Grönt. Rosa. Milda, varma toner – valda med särskild hänsyn till barn med NPF-diagnoser, där miljön spelar en viktig roll för koncentration och trygghet.

Här blir återbruk inte bara en klimatfråga. Utan också en pedagogisk och social investering.

Fyrbodal – kommunalförbundets nya lokaler

I Fyrbodals kommunalförbunds nya lokaler har man tagit det ännu längre. Här är i princip varje möbel återbrukad.

En stor del följde med från tidigare kontor. Resten köptes begagnat – efter att teamet gjort ett gemensamt besök i Rekomos showroom i Göteborg för att själva välja ut vad som passade.

När vi pratar med förbundsdirektör Anna Lärk Ståhlberg lyfter hon en effekt som sällan mäts i klimatdata. Den interna stoltheten.

– Inredningen betyder mer när man ansträngt sig för den, och fått arbeta kreativt tillsammans. Det har skapat en sammanhållning bland oss medarbetare. Dessutom ger återbruk karaktär – det känns inbott och trevligt.

Hon pekar också på en seglivad myt:

– Att fler inte väljer begagnat beror på okunskap om att det är svårt och inte blir snyggt. Men det är ju bara att titta på alla fantastiska exempel som visar motsatsen.

Mer än möbler – ett skifte i synsätt

När man lägger samman projekten framträder ett mönster. Återbruk handlar sällan bara om möbler. Det handlar även om:

• Planering i tid
• Intern förankring
• Gestaltningsidé
• Mod att välja annorlunda

Och kanske viktigast: att se värdet i det som redan finns.

Tillbaka till siffran där allt började. Två procent. Den säger något om nuläget – men inte nödvändigtvis om riktningen. För i samtalen med både beställare och projektteam märks en förändring.

Fler vågar testa. Fler planerar för återbruk från start. Fler ser helhetsvinsten – klimat, ekonomi och kultur. Och kanske är det just så ett skifte alltid börjar. Inte i majoriteten. Utan hos de första som visar att det faktiskt går.