Hur ser begagnade kontorsmöbler ut? Från bruksspår till helhetsintryck

En kollega rullade fram två Herman Miller-stolar och frågade vilken som var begagnad. Jag gissade fel. Jag var ny på Rekomo och kom inte från möbelbranschen. Däremot hade jag ganska nyligen själv haft uppdraget att välja möbler och inredning till ett helt nytt kontor. Och suttit med många av de frågor som våra kunder har idag.

Just det här med skicket tycker jag är lite extra intressant. Vi kan fokusera mycket på en liten repa eller ett märke, när det vi egentligen vill veta är om kontoret kommer att kännas modernt, professionellt och representativt. Dessutom tror jag att många, precis som jag gjorde, tänker Blocket, Marketplace eller kanske en loppis – där en möbel oftast säljs i befintligt skick.

Vad menar vi egentligen med skick? Hur mycket syns ett bruksspår? Vad betyder det för helhetsintrycket? Och hur skiljer sig professionellt återbruk från att köpa begagnat på andra sätt? Där någonstans föddes idén till en ”skavankguide”.

Det börjar med ett bra inköp

Professionellt återbruk börjar långt innan en möbel når vårt showroom. Första steget är att välja vilka möbler som över huvud taget ska komma dit – och långt ifrån allt passerar nålsögat.

Det är lätt att föreställa sig begagnade kontorsmöbler som enstaka möbler som blivit över någonstans. I verkligheten köper vi in från allt från mindre kontor till några av Sveriges största företag. Det kan handla om 100-tals, ibland så många som tusen, likadana stolar på en och samma gång.

Emil Synneby har arbetat med Rekomos inköp i många år, och en stor del av hans jobb handlar om att välja bort. Han bedömer kvalitet och skick, men har också ett tränat öga för modeller, material och design – och för vad kunder faktiskt kommer att vilja ha på sina kontor.

– Man måste kunna se skillnad på en möbel som bara är begagnad och en möbel som fortfarande är attraktiv för nästa kund. Det räcker inte att den är hel och fungerar. Jag måste kunna se framför mig vem som kommer vilja ha den och i vilken miljö den passar.

Ibland har möblerna använts några år. Andra gånger är de förvånansvärt nya.

– Kontor förändras snabbt idag. Att ett företag inte längre behöver en möbel säger egentligen väldigt lite om möbelns skick eller kvalitet.

Det är också en anledning till att många blir förvånade första gången de kommer till våra showroom. Där finns inte bara ”det som blev över”, utan stora serier av moderna premiummöbler och tidlösa designklassiker – från Kinnarps till Fritz Hansen.

Så bedömer vi skicket på begagnade kontorsmöbler

När möblerna kommer till oss är det personalen i inleveransen som går igenom dem och bedömer det visuella skicket. För att göra det arbetet så konsekvent som möjligt använder vi en femgradig skala. Den ger gemensamma kriterier att utgå från och gör det enklare för dig som kund att förstå vad du kan förvänta dig.

Samtidigt finns det en sak som är viktig att vara tydlig med: visuellt skick innehåller alltid ett mått av bedömning. Stefan Sanderholt arbetar med Rekomos inleverans och är en av dem som gör de här bedömningarna.

– Vi försöker vara så konsekventa vi kan när vi sätter skicket, men det går inte att mäta en repa och säga att den automatiskt betyder en fyra eller en trea. Det är alltid en samlad bedömning av möbeln. Och två personer kan förstås uppleva samma bruksspår lite olika, säger Stefan.

Den stora merparten av möblerna i vårt sortiment håller skick 4, Möbler i skick 3 och 5 förekommer också, men i något mindre omfattning. Skick 1 och 2 är däremot mycket ovanliga.

Skavankguide – bruksspår i närbild

Men hur ser bruksspåren faktiskt ut – och var brukar de sitta? Vi går nära några vanliga kontorsmöbler och visar exempel på märken som kan uppstå vid normal användning. Exakt var de hamnar varierar förstås från möbel till möbel, men vissa delar utsätts mer än andra.

På kontorsstolar sitter bruksspåren ofta på hjulkrysset och armstöden. Hjulkrysset är den del längst ner på stolen där hjulen sitter, och eftersom många vilar fötterna där kan det med tiden få mindre repor och märken. Armstöden är en annan del som används mycket och kan därför också få mindre bruksspår.

Om armstöden är slitna kan de exempelvis ersättas med nya, och saknas armstöd helt kan stolen ofta kompletteras med dem.

Klädseln är också en viktig del av stolens visuella intryck. Många gånger räcker det med en enklare rekonditionering, medan stolen ibland behöver kläs om med helt nytt tyg. Omklädsel kan också vara ett sätt att skapa ett mer enhetligt uttryck – till exempel om ni vill kombinera stolar ni redan har med stolar som ni köper in.

På förvaringsmöbler sitter de flesta bruksspåren på insidan. Hyllplan, lådor och skåp får med tiden små repor och märken när saker ställs in, flyttas runt och tas ut. Även kanter och hörn kan få mindre märken.

När vi pratar bordsskick är det både på ben och skiva vi hittar spåren. På stativet handlar det ofta om små repor och märken på ben och fötter. Även skivan kan ha spår efter tidigare användning. Sitter ett märke på ena sidan går det ibland att placera bordet så att den sidan hamnar mot exempelvis en skärmvägg.

Skivan är samtidigt en del som är enkel att byta. Därför är det vanligt att vi behåller ett fullt fungerande höj- och sänkbart stativ men kompletterar det med en ny skiva, framför allt om den befintliga har mer framträdande märken.

Hur ser helheten ut?

När vi granskar en möbel på nära håll är det lätt att fastna vid en enskild detalj. Men när samma möbel står på plats i ett färdigt kontor konkurrerar den detaljen med allt annat – färger, material, ljus, andra möbler och själva rummet. Det är helheten människor möter när de kliver in genom dörren – som här på Tengbom Arkitektkontor i Uppsala.

Det märker vi både hos kunder efter avslutade projekt och bland besökare i våra showroom. Kommentarerna är ofta snarlika: ”Ingen kan se att det är begagnat” eller det lite mer förvånade ”Vänta … är allt det här begagnat?”

Att helheten väger tyngre än enskilda detaljer är också ett perspektiv vi möter hos inredningsarkitekter vi samarbetar med. Här beskriver Janne Bjelkmark hur en kombination av nytt och återbrukat kan bidra till kontor med mer karaktär och personlighet.

Flera projekt där vi har levererat återbrukade möbler har genom åren uppmärksammats i Sveriges snyggaste kontor. Där bedöms förstås inte om ett skrivbordsben har ett litet märke. Det är kontoret som helhet som står i centrum.

Till syvende och sist

Vi kan bedöma skicket, visa bruksspåren och vara så tydliga som möjligt med vad du får. Men i slutänden är det du som avgör vad som är rätt för er.

Många väljer utan problem en begagnad premiumbil framför en fabriksny budgetmodell, men kan tveka inför en begagnad kontorsstol. Så kanske är den viktigaste frågan inte om möbeln har ett bruksspår, utan vad känslan av fabriksnytt är värd för er. Om en ny Herman Miller-stol kostar omkring 19 000 kronor och motsvarande begagnad kostar 9 500 kronor – är skillnaden värd 9 500 kronor?

För vissa är svaret ja. För andra väger ett bruksspår lättare. Eller som en kund uttryckte det: ”Det är ganska skönt att någon annan redan gjort den första repan.”

Jag gissade ju fel på de där två stolarna. Och kanske är det just där jag landar efter att ha tittat närmare på skavankerna: på nära håll ser vi repan. När vi zoomar ut ser vi möbeln – och till slut hela kontoret.

Av Karin Högman — 28 september 2026